Jag vet inte ifall jag berättat, berättat att jag redan i maj visste att Jonas skulle gå bort 14 juni. Fast inte på det viset, jag har så länge jag kan minnas fått veta saker innan det händer även att jag inte kunnat säga exakt vad som kommer hända.
Farfar som gick bort och farmor, och varje gång det hänt Jonas något jag har vetat.

Sätt människor som inte längre är i livet, pratat med dom på konstiga sätt.

Vaknade en morgon i maj med 14 juni på hjärnan, åkte hem till mamma och sa att jag trodde hunden skulle gå bort 14 juni, att jag fått det datumet till mig. Hunden blev dålig 13 juni och jag säger då till mamma att det inte är än, det är bara den 13:e... Om jag hade vetat.

Den 14 juni dör min bror.
"När jag dör ska jag spöka för dig"
"Nä gör inte det, jag kommer ju bli rädd"
"Jo jag ska spöka som fan ska jag"

Och självklart är han här! Han har vaknat fram och tillbaka i son lägenhet och lagt fram nödvändiga saker åt oss vi letat efter, smällt i skåpen när jag bett honom komma ,ändrat min klocka (typsikt jonasskämt) hälsat på en gammal flickvän från gymnasietiden som jag jobbar med nu, även hennes dotter har börjat prata om spöket och någon tavla med en fisk på som inte hänger där den ska (Jonas med stjärntecknet fisk) öppnat skåpsluckor hos mig när jag ska sova och hans parfym luktar överallt där han vill visa oss saker, alltid är det något i närheten när det börjar lukta lancome hyponese homme.

Mormor och morfar bor i hans lägenhet och senast imorse började draperiet låta och gunga, tillslut frågar morfar ifall mormor gått och lagt sig igen. Mormor hade aldrig gått upp och chiwaz låg och sov i hallen.

Jonas tyckte heller inte om när jag blekte tänderna då han hoppade ? Bakom mig där jag satt, Carro som då också var här blev lite skrämd, även Louise har varit med när han både gått runt i mitt rum och satt sig i fotöljen som han alltid satt i och som knarrar något så sjukt! Och den gången vi hade fest och skålade för Jonas och allt på bordet sveptes omkull, han fick då en grogg och vi lyssna på Johnny Cash hela kvällen, så han fick vara nöjd.

Så han spökar för mig, och jag är inte alls rädd!
<3

 

Mia

12 december 2013 21:07

Härligt Lina att du inte är rädd. Du har en gåva i att se människor som inte finns å förnimma saker. Hoppas du inte tycker det är allt för skrämmande.
Det måste ju ändå vara en skön känsla att veta å känna att Jonas är i din närhet
Kram

http://www.nattstad.se/lillaskeden

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min brors födelsedag, har varit nere ganska länge nu utan att själv förstått varför riktigt, men igår slog det mig.  Blir såhär inför hans födelsedag, dödsdag, min födelsedag och jul, blir väl som vanligt en snörvligt psykbryt att vakna till och se...

Det var en tuff dag igår, på många plan. De jagar mig i drömmarna, vet inte vad jag ska göra av informationen. ...

Om jag bara kunde förstå, du lovade att aldrig lämna mig. Dör du dör jag , minns du? Ibland vill jag ge upp, lämna det jag har och komma till dig istället, känns som att allt skulle bli så mycket enklare då. Människor glömmer, de skulle glömma inom e...

Idag är det din dag, 31 år sedan mamma och pappa fick sin son och Cecilia sin efterlängtade lillebror. 31 år sedan min storebror föddes, titeln som han stolt kan bära, ett jobb han utförde utmärkt. Din trettioförsta födelsedag och ingen verkar komm...

Igår var det en som skrev en kommentar som jag tolkade som att min bror inte var riktigt frisk, Fyfan Vad den tog kan jag säga... Negativitet om Jonas får mig att må så mycket sämre än om någon gör mig något, slutade tyvärr med panikångest, skakninga...