Jag gråter, jag gråter för att jag är glad samtidigt som det är så sorgligt, idag är första gången sen Jonas bortgång någon säger "du är ju Jonas lillasyster!" Jag blev så glad. Jag har gråtit över att ingen någonsin skulle säga så mer trots att jag alltid blivit igenkänd som Jonas lillasyster! Jag är glad och stolt över den benämningen! Och jag har den fortfarande!

Mötte Marie på begravningsbyrån, hon hade tänkt så mycket på oss så hon, jag kan bara säga det att Petterssons begravningsbyrå är de jag rekommenderar starkt! Haft lite olika men hela släkten är överrens, fina människa!

Efter en period med panikångest igen tycker familjen att jag ska till psykologen igen, själv anser jag att det inte är någon idé med tanke på hur bra det gick förra gången.. Bara fortsätta kämpa.
Ett skratt om dagen håller borta monstret från magen.

Carry on when I am gone
Carry on when the day is long
Forever carry on.
Jonas spellista på Spotify på repeat.

Jonas födelsedag var i lördags, han skulle fyllt 30. Vi hedrade honom genom att skicka upp 30 khom loys, eller ja iaf försöka skicka upp 30 khom loys! Det lös lite överallt i träden. Men det var fint, familjen och vänner. Alva var med också, jag blev så glad ! Vi tände också 30 ljus på gravplatsen. En dag att minnas! Han hade varit så stolt !

Här varit på sjukhuset, gick och hämtade kaffe, så fort jag kommer in i rummet igen är första fråga "vilket datum var det Jonas gick bort?" Jag vet att han grubblar att nästan gå hand i hand med döden skulle väl få vem som helst att fundera.